genealogy in scandinavia



Äldre efterlysningar
[2005] [2006] [2007] [2008] [2009] [2010] [2011] [2012] [2013] [2014] [2015] [2016]



Larsson, Ola, Sövde, född 18492010-05-27 01:18

Direktlänk http://forum.scangen.se/?svar=20376
2010-05-25 18:03 

Hej jag undrar över Ola Larsson f 1849-06-20 i Sövde som år 1870 står noterad som utflyttad till Pommern.
 Har någon en aning om varför man flyttar till Pommern 1870? Och hur man går till väga för att föjla någon där?
Vad jag har förstått fanns det visst någon "svenskbygd" där sedan Pommerska kriget men vid just den tidpunkten 1870 var Sverige inte i fejd med den delen av världen. Ej heller var han soldat så vitt jag kunnat se.
  SVAR 2010-05-25 20:28

Hej Eliza,

Se vad man finner om man googlar;

"...Även om utvandringen till Amerika var omfattande så fanns det andra länder som svenskar emigrerade till.
Den svenska utflyttningen till norra Tyskland hade i hög grad karaktären av säsongs- och arbetsvandring till storgods och okvalificerade arbeten i städerna. Följaktligen blev folkförflyttningen dåligt registrerad. De 29 000 som den officiella statistiken uppger för perioden 1851-1914 kan sannolikt tredubblas. Även kvalificerade arbetare drogs till Tyskland, t.ex. de kejserliga skeppsvarven i Kiel, som rekryterade många varvsarbetare från Karlskrona och gav upphov till Tysklands största "svenskstad".

Grannländerna lockade med högre löner och kvinnojobb, t.ex. i ladugårdar. I tyska tidningar utlovade en arbetsförmedlare att de pigor som vid framkomsten råkade vara med barn, skulle returneras på agentens bekostad. Agenten tecknade sig till yttermera visso "boskapshandlare". Sådana annonser visar att det var de fattigaste, de som inte kunde finansiera amerikabiljetten, som gav sig av till grannländerna.

Källmaterialet ger mycket oklara besked om den europeiska emigrationens omfattning. Ofta reste man varken på utflyttningsbetyg eller pass och eftersom prästerna betraktade resan som tillfällig, antecknades den sällan i kyrkoböckerna. Någon registrering i utresehamnarna skedde inte heller. Den officiella statistikens uppgifter om måttet på denna förbisedda emigration ligger därför rejält i underkant. Ändå är siffran ytterst imponerande: 258 786 svenskar under perioden 1851-1930..."

Susanna




Australien
Vilhelm Moberg, historieforskarna och svenskamerikanerna har så fixerat utvandrarhistorien till Amerika att inte många tänker på att Australien var ett mål för svenska emigranter. Naturligtvis var utvandringen dit en rännil jämfört med floden av 1,2 miljoner amerikaemigranter, men bakom de ca 25 000 australienfararna anas ett stycke ovanligt fascinerande historia.

Kanske var det inte i Amerika utan i Australien som det största av alla utvandringsäventyr utspelades?

Ulf Beijbom berättar i Australienfararna (LTs förlag, 1983) om denna utvandring, en fantasieggande skildring av en nästan tidigare okänd utvandring. Karl Oskar och Kristina i Vilhelm Mobergs amerikakrönika ter sig som vardagsmänniskor i jämförelse med australienfararna.

De första kända svenska utvandrarna avseglade 1830 till Väst-Australien och 1841 emigrerade en grupp hantverkare från Stockholm till Sydney. Under guldrushen på 1850-talet anlände tusentals nordbor till Victoria. De svenska australienfararna blev jordbrukare, hantverkare, fåraherdar och guldgrävare och de spred sig över hela Australien. Denna annorlunda utvandring har fortsatt in i våra dagar och så sent som på 1970-talet reste flera svenska emigrantgrupper till Sydney.

Guldrusherna i Victoria och New South Wales lockade från 1850-talet svenska äventyrare till Australien. Flertalet var sjömän som rymde från fartygen: 2 194 svenska skeppsrymlingar har t.ex. noterats i Melbourne mellan 1882 och 1920. Den invandring med betald överfart som Queenslands regering i olika omgångar organiserade attraherade svenska familjer från 1870-talet. Svensk australienutvandring förblev dock blygsam. Endast 2 102 utvandrare noterades 1878-1900, vilket motsvarar hälften av våra registrerade australienfarare för 1930. Eftersom endast en mindre del kom med i statistiken låg de verkliga talen fyra gånger högre. Totalsiffran runt 25 000 har särskilt påverkats av den omfattande utvandringen efter 1945. Det förhållandet att endast en fjärdedel av Australiens svenskar före 1931 var kvinnor medförde att invandrargruppen snabbt assimilerades genom blandäktenskap. Några egentliga svenskbygder kan man inte tala om, men i Melbourne, Sydney, Adelaide och Brisbane fanns svenska kolonier med varierad etnisk verksamhet. Svenska kyrkan i Melbourne, som fortfarande existerar, har anor från den 1883 grundade skandinaviska församlingen. Tack vare skandinavisk samverkan kunde tidningen Norden utkomma 1896-1940. En detaljerad skildring av svenskt liv i Australien ges i Ulf Beijboms Australienfararna (1983).



 

  SVAR 2010-05-25 20:39

Hej!

I Greifswald finns ett landsarkiv som jag hade kontakt med då jag letade efter min anfader som hade värvat sig i den svenska armén 1813. De gav mig information om krigsarkivalierna som finns där.  Att jag sen hittade honom tackar jag en bilaga till en husförhörslängd. I bilagan som var alldeles svart lyckades jag hitta orden "Bergen, Rügen" och när jag skrev till kyrkan där fanns han i födelseboken.
Vet du om Ola Larsson kom tillbaka till Sverige? Om ja, kanske du också kan hitta ett dokument  från Pommern som han lämnat in vid sin ankomst till Sverige.  Har ingen aning om vad man som svensk gjorde i Pommern 1870?
Här får du en länk:
http://hinterpommern.de/Genealogie/

Eva M
  SVAR 2010-05-27 01:18

Tack så mycket för länken, nu är inte min tyska den bästa men jag ska se om jag kan komma någon vart där.
Jag vet inte om han återvände till Sverige eftersom jag tappat bort honom när han utflyttade. Om han återvände vet jag ju inte när. Antagligen var det väl som Susanne skrev ovan att han sökte arbete och lyckan där helt enkelt.
Skriv ditt svar / enter your answer
Lämna så utförliga uppgifter du kan!
Problem att skriva i textrutan ovan? Använder du Internet Explorer kan du behöva slå på Kompatibilitetsvyn. Läs mer här!
Bifoga en bild (gif eller jpg, max 500 kB) och ange källan / attach image and specify the source
Varifrån kommer bilden? (ange både bildleverantör t ex Arkiv Digital, SVAR samt volym+sida)
Klicka på Bläddra för att välja fil. Om du vill ha läshjälp är det lämpligt att lägga in en bild av källan.
Ditt namn / your name
Svaret visas under frågan på webbsidan, men skickas också till frågeställaren (om denne angett epostadress).
Forumregler och integritetspolicy (uppdaterad senast 2018-09-13)


Du är själv rättsligt ansvarig för innehållet i ditt inlägg. Text och bild med annan upphovsman än dig själv kräver dennes godkännande. Kortare citat av text är tillåtet med angivande av källa.

Att lägga in utsnitt av bilder från t ex Arkiv Digital med flera leverantörer av digitaliserade handlingar är tillåtet, om du anger varifrån bilden kommer.

Det är inte tillåtet att nämna nu levande personer, om dessa inte givit sitt uttryckliga medgivande. Undvik också att nämna känsliga uppgifter inom sekretessgränsen på 70 år, t ex dödsorsaker.

Efterlysningsforum är inte förmodererat, förutom ett visst skydd mot spam. Dock kan hela eller delar av inlägg raderas som strider mot gällande lagar, vars innehåll bedöms som oetiskt eller omoraliskt, eller bedöms som helt ovidkommande för detta forum. Även viss redigering och omflyttning för att underlätta överblickbarhet och navigering kan ske.

Endast de uppgifter du själv lägger in (inlägg, ditt namn och epostadress) sparas. Epostadressen är frivillig. Uppgifter sparas för närvarande utan något tidsgräns, eftersom även äldre trådar kan ha ett värde och kan kompletteras vid behov. Du har rätt att få ditt namn och epostadress borttaget om du vill. Scangen förbehåller sig rätten att någon gång i framtiden rensa äldre inlägg.

Genom att skriva ett inlägg godkänner du som användare att det sker utan ekonomisk ersättning.

Respektera de rubriker som finns för efternamn, förnamn, plats, tidpunkt och händelse. Skriv alltså inte "läshjälp" eller andra upplysningar där som hör hemma i själva frågan. Skriv inte hela rubriken endast i ett fält.

Spam loggas och åtgärder vidtas om missbruk fortsätter. Serverplatsen för Scangen tillhandahålls av Scorpion Data, vars servrar har högsta säkerhet och ligger i Sverige.

Genom att sända in ett inlägg accepterar du dessa regler. Reglerna kan komma att uppdateras i framtiden.

Översyn av reglerna har skett som anpassning till de nya EU-reglerna rörande GDPR (General Data Protection Regulation).

Donera

 

 







Nu kan intresserade hjälpa till att skapa nästa utgåva av Sveriges Dödbok!

Sveriges Släktforskarförbund kommer 2021 att ge ut nummer 8 i den populära serien, som kommer omfatta åren 1830-2020.

Vi behöver frivilliga att registrera åren 1830-1859. Klicka på bilden och läs mer, se var vi behöver hjälp och anmäl ditt intresse!







ANNONS

KÖP FRÅN SVERIGES SLÄKTFORSKARFÖRBUNDS BOKHANDEL


© ScanGen och Anders Berg - optimerad för Firefox och Internet Explorer - om cookies